Kaitumälven är en av våra få kvarvarande genuina norrlandsälvar, därtill outbyggd och totalt outnyttjad i industriella sammanhang. Vattendraget är en biälv till Kalixälven och börjar sitt lopp ur tre jättelika fjällsjöar. Enligt mångas förmenande finns det ingen harrtätare älv än just Kaitumälven.
Vattendraget är en våra mest klassiska fjällströmmar. Därtill har den namn om sig att inhysa stora bestånd av välvuxen harr, under stundom fin röding, öring men också en del sik. Strömsträckan binder samma den Mellersta och den Nedre Kaitumsjön, en sträcka på ungefär tre kilometer.
Under vissa tider på året, när värmen har återkommit till Lappland, kan det hända att fjällrödingarna från den Mellersta Kaitumsjön går ner för att ta för sig av knottkläckningarna.
Landskapet är av känslig natur varför stor försiktighet bör iakttas gällande uppförande av eldstäder. Björkskogen är senvuxen varför stormköket är att föredra. Enligt mångas förmenande är strömmarna i Tjirtjam landets vackraste fiskeplats med branta och svarta bergsväggar i fonden. Väl värd att bevara i ett så ursprungligt skick som möjligt. Vadarbyxor är att föredra.
Någon mil nedströms Kukkak finns det vidlyftiga Liettikselet. Nedströms sjön drar Kaitumälven vidare i de strömmar som kallas Liettikströmmarna. Älven slingrar sig här fram genom mjuk fjällbjörkskog och erbjuder bra fiske efter harr och öring. Här skiftar det mellan strida strömmar och lugna sel. Det var till dessa vattendrag som den klassiske flugfiskaren och författaren Nils Färnström begav sig. Detta kan man bland annat läsa om i boken ”Flugor i Kaitum” från 1970.
Området har ord om sig att vara en av älvens ”hetare” områden med stor harr och öring. Sedan flera år tillbaka är sträckan nedströms selet Liettikselet kvoterad utifrån 250 fiskedygn. Området kräver vadarbyxor och god balans.